Brev till Franska Ordförandeskapet

Öppet brev till den franska regeringen och franska ambassader i Europa

Vad har det franska ordförandeskapet gjort för att motverka sexslaveriet i Europa?

Vad har det franska ordförandeskapet gjort under andra halvåret 2008 för att motverka efterfrågan på sexslavar i Europa? Det är en fråga som varje medborgare i Europa kan ställa efter en titt på det officiella programmet för alla minister- och expertmöten som har arrangerats under det franska ordförandeskapet. Vi, 17 frivilligorganisationer, NGO:s, runt om i Europa från 14 medlemsstater, kan inte hitta något spår av en sådan ambition i den offentliga dagordningen, kanske det har varit några inofficiella möten?

Det är allmänt känt att det varje år är tusentals och åter tusentals kvinnor och barn som smugglas in i EU: s medlemsstater för sexuellt utnyttjande. Internationella kriminella syndikat är organisatörerna bakom denna cyniska handel med kvinnor och barn som tvingas och luras in i prostitution.

Vi kan alla läsa i FN: s särskilda rapport 2006 (E/CN.4/2006/62) att ”ansvaret för människohandel för sexuella ändamål ligger hos dem som köper prostituerade, människohandlare och de ekonomiska, sociala, juridiska, politiska, institutionella och kulturella förutsättningar som förtrycker kvinnor och barn i hela i världen”. Sexslaveri är ett brott mot de mänskliga rättigheterna.

Vi vet att de flesta av Europas män inte köper sex, men den minoritet som gör det är ansvariga för mycket lidande – så varför har det inte varit några mer kraftfulla åtgärder mot människohandel för sexuella ändamål och prostitution under det franska ordförandeskapet?

Vi vet att de flesta av offren för människohandel och prostitution är kvinnor samt barn (både pojkar och flickor) som ursprungligen ofta kommer från landsbygden i Europa och länder utanför unionen – så varför, under det franska ordförandeskapet har det inte förekommit några aktiva insatser för att rädda livet och framtiden för dessa kvinnor och barn som tvingas vara slavar i den internationella och kriminella sexindustrin?

Vi vet att i det officiella dokumentet för de tre ordförandeskapen, franska, tjeckiska och svenska, står att;

”Kampen mot människohandel kommer även fortsättningsvis att prioriteras. På grundval av kommissionens utvärdering av EU:s handlingsplan kommer ordförandeskapen att inleda en bedömning av politiken på detta område och vidareutveckla den. Detta kommer att inbegripa övervägandet av konkreta åtgärder, t.ex. att uppmuntra ett större deltagande av Eurojust i samordningen av utredningar och åtal på detta område. En gemensam analys av situationen och tendenserna är synnerligen viktig för att se till att EU:s åtgärder blir effektiva. Utvecklingen av gemensamma EU-standarder för insamling och analys av uppgifter om människohandel kommer att prioriteras. De tre ordförandeskapen kommer att vidta åtgärder när det gäller den externa dimensionen av EU:s politik för rättsliga och inrikes frågor för att utarbeta ett åtgärdsinriktat dokument i enlighet med EU:s strategi på området och med särskilt beaktande av ursprungsländer för människohandel.” (EUROPEISKA UNIONEN 11249/08)

Men, vi kan inte hitta några konkreta resultat i något dokument av de vackra orden ovan.

De NGO: s som har undertecknat denna artikel och har etablerat nätverket Aretusa har olika nationell bakgrund och trosgrund, men vi är alla överens om en gemensam ståndpunkt, och det är att om Europeiska unionen ska kunna stoppa efterfrågan av sexuella tjänster på ett effektivt och framgångsrikt sätt – så måste vi alla se sambandet mellan människohandel för sexuella ändamål och de nationella marknaderna för prostitution och andra former av kommersiell sexuell exploatering.

All handel bygger på förekomsten av kunder. Om det inte fanns män som ansåg att det är deras självklara rätt att köpa kvinnor och barn som varor för sin egen njutning, skulle vi inte ha prostitution och sexuellt utnyttjande, Kvinnor, flickor samt pojkar skulle inte längre vara handelsvaror på en sexslavmarknad.

Det är hyckleri att tala om handel med kvinnor och barn utan att tala om prostitution på samma gång. Vi kan inte tala om människohandel isolerat. Vi måste sätta det i ett sammanhang där frågan om prostitution är markerad och motverkas. Vi kan inte lyckas i kampen mot människohandel om vi inte förstärker vårt arbete mot prostitution.

Så till slut och än en gång – Vad har Frankrike gjort under ordförandeskapet för att bekämpa människohandel och prostitution på ett mer effektivt och konkret sätt?

Generalförsamlingen för Aretusa samlade i Budapest den 11 december 2008

Mariapaola Colombo Svevo, President Aretusa Org, Europa

Elena Garavaglia, Member of the board, Aretusa

Filippo Vanoncini, A.F.P. Patronate San Vincenzo, Italien

Nieves Rodriguez, Associazione Micaela, Italien

Lars Back, Baltic Fem, Sverige

Angela Deavall, CHASTE, Storbritannien

Violetta Zentai, Mona, Foundation for Women of Hungary

Christiana Weidel, The World of NGO´s, Österrike

Mata Kaloudaki,Research Centre of Women’s Affairs, Grekland

Lea Ackermann Solwodi, Tyskland

Jūratė Šeduikienė, Women’s Issues Information Centre, Litauen

Stefan Markov, Caritas Ruse, Bulgaria

Varukorg

Denna webbplats använder cookies. Genom att fortsätta använda denna sida accepterar du vår användning av cookies.   Lär dig mer